Official Partner of BMW Motorrad

Våra webbsidor: 

Gå till
Välj språk:

Touratech Adventure Travel Portugal 15-22/2 -2014

 

Söndag
Vi somnade igår med en förväntan som man nästan kunde ta på. Som när man var liten. Dagen innan julafton. Ni vet, gå och lägga sig tidigt så att morgonen kommer fort. Hotellfrukost med utsikt över Atlanten och klarblå himmel tillsammans med en hel hög sympatiska människor. För mig främmande, så när som på Håkan, som jag mötte första gången på Touratech Offroad School i Säfsen förra året. Första dagen värmer vi upp på asfalt och kör en ”avrostning de-luxe”. De flesta av oss har ju inte kört hoj sen november. Vi besöker berget jag glömt namnet på, ansenliga 910 meter, Portugals sydligaste udde och passerar ett gäng pittoreska byar utmed vägen. Vi åker på vägar som är helt fantastiska. Slät, fin och torr asfalt. Inte en raksträcka. Temperaturen är som lägst 5 grader på de högsta höjderna men när vi närmar oss västkusten så ökar den och når toppnoteringen 15 grader. Vi skrapade nog ihop 25-30 mil i ett landskap som är så böljande att till och med Karl-Alfred skulle bli sjösjuk. Ett fantastiskt klimat. Förstår att många nordbor väljer att tillbringa sin pension här. Alla kom hem helskinnade och utan missöden. Lyckliga. Gänget som består av åtta svenskar, förutom våra turledare, och tre norrmän går med ett ständigt flin när vi pausar utefter vägen.

Måndag
Idag så fick vi en genomgång och ett axplock av Touratech Offroad School. Väldigt nyttigt att få hantera 260 kilo motorcykel i situationer som du troligtvis (läs förhoppningsvis) aldrig kommer att hamna i. Dels får man en respekt för vikter, krafter och fysiska lagar som friktion, och tyngdlag. Men framförallt kommer man inte bli förvånad, nervös eller panikslagen om man nu ändå hamnar där. Med motorstopp i den branta backen, kör på den stora stenen i vattenpassagen eller i en kurva som nyper det där lilla extra. Våra instruktörer David och Per som är den lugna pedagogikens far och son. De är otroligt tålmodiga och noggranna i det som de lär ut. Idag så körde Lisa följebilen och servade oss med fika, lunch, frukt, vatten och vad man nu kan behöva efter svettiga övningar i Algarves böljande berg och dalar. Grym service! Apropå natur. Det ligger en jäkla massa tid på research på att hitta rätt vägar och framförallt övningsområde bakom detta event. Det går inte att beskriva hur rätt miljön är som vi varit i idag är. Kanske bilderna kan beskriva en liten del. Inför de flesta övningar är det många som säger saker som i stil med ”det där klarar jag aldrig” eller ”dit upp får ni mig aldrig”. Men efter varje övning har alla genomfört det. Och med stegrande hastighet, intensitet och ”attackvinkel”. Mot slutet av eftermiddagen laddade vi upp en bergstopp, hela gänget. Bara för som David beskrev det, få en försmak på vad som komma skall. Underbar utsikt, grymma vägar och fantastiskt sällskap. Stora leenden. Väl hemma på anläggningen. Runt 16-tiden, så sätter vi oss med samma utsikt som till frukosten och tar några välförtjänta kalla. Nu är det middag och laddning inför morgondagen. Denna redan tighta grupp kommer då att få ett nytt smörgåsbord av äventyr uppdukade framför sig av våra ciceroner. Det jag tar med mig från denna dag är citatet från en av deltagarna som summerade en övning på ett briljant sätt: – Det är mycket enklare än svårare!

Tisdag
Idag var det 100 % äventyr utlovat. Nu skulle det vi övade på igår praktiseras! Står man på en topp 6-700 meter upp och tittar sig omkring så ser man 50-talet andra gröna toppar med 3-4 nya grusvägar som slingrar sig runt, upp, ner och vidare bort i horisonten. Helt galet och något som måste upplevas. De roströda vägarna står i bjärt kontrast mot den gröna vegetationen. Efter en förmiddag i högt tempo på vägar som jag i lördags inte ens skulle överväga att åka på med hoj, åker vi nu med lätthet och stor säkerhet. Efter lunch på en av dessa toppar och en repetition på hur vi skall ta oss ann de värsta backarna, gav vi oss sedan i väg igen. På fantastiska vägar som till slut blev fina stigar. Nerför och genom en trollskog, det går snabbt och med snabba knixiga böjar. Hemma igen på den fina anläggningen och två öl på terrassen och nu in duschen. Fötterna ser ut som russin. Men vad gör det!

Onsdag
Gänget som åker har blivit grymt tighta. Reda på fyra dagar är vi bröder och systrar. Puschar på, hjälper och stöttar. Och skrattar. Det kanske blir så när vi alla är så gränslöst glada, trötta och höga på adrenalin. Vi åker på otroligt vackra grusvägar. Vi åker upp för backar som ser ut att sluta i himlen. Och nerför backar som slutar i grönskade dalar. Det är fascinerande hur vi samsas, hjälps åt och bjuder på oss själva. Kul att möta människor jag troligtvis aldrig skulle stöta på annars från olika yrken och delar av Norden. Vissa partier denna dagen är väldigt tekniska, svetten rinner, fötterna sjöblöta av vatten från vattenpassager med vatten upp till knäna.

Torsdag
Förmiddagen var fantastisk! Igen! Det finns liksom ingen hejd på det. Idag hade turledarna komponerat en mjukstart. Och det var riktigt skönt. Vi var nämligen rätt möra efter gårdagens tuffa eftermiddag. Smart att lägga upp det så. Långa svepande grusvägar i dalgångarna. Tät vegetation och massor av gula blommor! Stående körning och där flytet som man alltid vill hitta när man kör hoj. Att aldrig behöva bromsa eller växla. Trots att det går undan. Ni som kör själva fattar! Efter lunch som idag bestod av en smarrig kycklingwrap så lekte vi lite i ett område som var som en gigantisk sandlåda för vuxna. På motorcykel. Bergochdalbana, doserade kurvor, 200 meter rakt ner, 200 meter rakt upp! Galet! Enastående. Superlativen räcker inte till! Och en fantastisk uppförslöpa! Ni kan detta vid det här laget. Bak med rumpan, in med koppling, 35 % lutning, blicken långt fram, bromsa fint men hårt. Väl hemma så landade jag i jacuzzin! Håkan tog en massage i SPA’t. Skönt!

Fredag
Hojarna! Vilka maskiner. Kvaliteten på BMW’s produkter är enastående. Det måste varit denna miljö som de tyska ingenjörerna hade i åtanke när de ritade på hur de skulle byggas. Inte ett enda problem. Och då skall vi komna ihåg att piloterna under veckan är en samling gasglada herrar och damer. En otrolig påfrestning på varenda mutter och skruv. Bromsarna från Brembo! Sånt bett i dem att du knappt kan hålla dig kvar om du snabbt måste få stopp på grejerna. Knäna mot tanken annars landar du i spenaten. I förmiddags kom jag in efter David på en lång utförslöpa genom en dalgång. Buskar och snår. Två meter brett och genom 8-10 vattenpassager. Vattenkaskader som sköljer över hjälmen. Lunchen förtärdes med ryggen mot en korkek. I solen. Med enastående utsikt. Eftermiddagen kördes återigen på grymma grusvägar men som omväxling så körde vi asfalt några mil också. Sagolik väg i en sagolik natur. Asfalten är slät, sträv och fin. Kurvor som smeker bergets sida. Man har sikt 2-3 kurvor bort. Inte en bil. In med fötterna. Yihaaaa! Ikväll blir det avslutningsmiddag!

Lördag
Så var den här. Den oundvikliga sista dagen. Fyra av oss kör en runda på tre timmar och kramar ut det där lilla extra. Jag och några till ägnar istället förmiddagen åt en rejäl promenad utmed den dramatiska kustlinjen. Vackra sandstränder mellan lodräta klippor som störtar ner i Atlanten. Riktigt häftigt! Jag går händelserna lite grann i förväg. Vi hade ju en avslutsmiddag igår. En mycket trevlig sådan! När vi gick ”laget runt” fanns inget att klaga på. David på Touratech Adventure Travel är en mycket proffsig organisatör som inte lämnar något åt slumpen. Och han ser till att ha duktiga medarbetare runt sig. Alla framhöll också att de utvecklats rejält som motorcykelförare. Lunchen idag bestod av nygrillade spett och smarriga nykokta färska räkor! Sedvanlig avtackning med ”diplomutdelning” avrundade lunchen. Sitter på 10 000 meters höjd och skriver detta. Kaptenen förkunnar just att det är 4 grader varmt och slask hemma. Vi lämnade 25 grader och sol. Say no more! Jag tar med mig massor av minnen från helt otroliga hoj och naturupplevelser. Men jag kommer också minnas den uppsluppna stämningen bland oss deltagare. Vi har alla utvecklats som MC-förare och på vägen haft det väldigt kul!

Med varma rekommendationer för Touratech Adventure Travel! Eric ”Ecke” Steijer, Stockholm – deltagare Portugal februari 2014

(Till höger hittar du några av Erics egna bilder)